Har du använt tiden under pandemin på att fundera över din karriär? Då är du inte ensam.
I USA pratar man om “The great resignation”. I Sverige pratar vi om flykten från storstaden samtidigt som en Sifo-undersökning visar att nästan två av tre svenskar (61%) funderar på att byta karriär. Pandemin har bevisat att vi tack vare teknologi kan bo var som helst i landet. Men det handlar inte bara om var, utan också om hur vi vill jobba, och många har tagit sig en rejäl funderare över hur de vill att deras karriär ska se ut framöver.
Karriär inte lika med yrke
Det där med karriär är märkligt. Tanken på att karriär betyder detsamma som yrke och att varje steg på karriärstegen är ett kliv uppåt ligger kvar lite diffust. Det pratas fortfarande om karriärvägar, som kan vara raka eller krokiga, men som på något sätt alltid leder från A till B, om än på omvägar.
Förr definierade företag till och med karriärvägar för hela grupper av medarbetare. Du gick från teammedlem, till teamledare, därefter vidare antingen på ett expertspår om du inte ville ha ledarskap med personalansvar eller så blev du chef. Ju “högre upp” i organisationen du kom, desto fler medarbetare, större budgetansvar och högre lön.
Men det där påhittade gapet mellan chefer och medarbetare håller nu helt på att försvinna. I en arbetsmiljö som siktar mot att utveckla små snabbfotade team där medarbetare tar eget ansvar, förstår hur de passar in i helheten och jobbar engagerat mot tydliga mål, finns inte plats för kontrollerande chefer som pekar med hela handen. Istället tillhör framtiden empatiska och coachande ledare som bryr sig om och stöttar sina medarbetare.
Vad värderar vi?
Som medarbetare efterfrågar vi bättre kontroll över hur, när och var vi jobbar, vi vill lära oss och utvecklas och förstå hur vi passar in i och bidrar till verksamheten. Och vi vill ha trevligt och må bra.
Det speglas inte minst i konsultfirman McKinsey & Companys undersökning, Personal & Ledarskap berättar om. Den handlar om varför medarbetare lämnar ett jobb, utan att ha ett nytt erbjudande. Här är de fem viktigaste skälen:
- Deras chefer visar inte att de bryr sig om sina medarbetare
- De upplever att förväntningarna på deras arbetsprestationer är ohållbara.
- De saknar meningsfulla arbetsuppgifter.
- De upplever att de inte får stöd för sin hälsa och sitt välmående.
- De upplever brist på flexibilitet på arbetsplatsen.
Intressant är att ingen nämner att de lämnat sitt jobb för att få högre lön. Traditionellt har karriären handlat mycket om pengar, men skrapa på ytan och det står klart att det inte är pengarna i sig som är viktig, utan vad pengarna kan ge oss. Pengar kan ge status, men det kan också handla om ökad trygghet eller frihet. Och hur vi ser på vad pengar ger oss och hur vi värderar andra saker är djupt personligt. Därför kan en karriär inte se likadan ut för alla och den förändras dessutom över tiden beroende på vår livssituation.
Någon som precis kommit ut på arbetsmarknaden kanske lockas av att få jobba utomlands. Den som är intresserad av fysisk aktivitet värdesätter att kunna träna på arbetstid medan den med småbarn kanske vill bo utanför stan och inte resa för mycket.
Strukturer går att ändra på
Dagens verksamheter befinner sig i ständig förändring vilket leder till mer flytande gränser och där karriär dessutom inte är kopplat till vare sig yrke eller ledarskap. Däremot är medarbetarnas kompetens och utveckling helt avgörande för att verksamheter ska lyckas.
Den allra största utmaningen för företag de närmaste åren är därför att bli bättre på att se sina medarbetares individuella behov och möta dem på ett lyhört sätt.
Då krävs holistiska system och verktyg som hjälper organisationer och medarbetare identifiera kompetenser, färdigheter, intressen. Medarbetare måste dessutom enklare få tillgång till utbildning och utveckling baserat på sina individuella målsättningar och intressen.
Det har aldrig varit medarbetarnas fel att en verksamhet inte lyckats. Det är alltid strukturerna det är fel på och de går att ändra på.
